La Redoute

publicerat i Allmänt;
En butik som jag gärna handlar på är La Redoute, tycker de har fina och prisvärda kläder. Om ni kikar under kollaget så finns det där en rabattkod som ger dig 30 % rabatt på hela ditt köp!


1. Jeans HÄR / 2. Klänning HÄR / 3. Blus HÄR / 4. Kostymbyxor HÄR / 5. Tröja HÄR / 6. Kostymbyxor HÄR / 7. Kappa HÄR / 8. Kashmirtröja HÄR

Nu har La Redoute en fantastisk rea med 30% rabatt på allt! Ange koden BIG30 i kassan så dras 30% av från din order. Perfekt om du vill uppdatera höstgarderoben. Erbjudandet gäller veckan ut, t.o.m 25/9 2016.
 

Tacksam.

publicerat i Allmänt;
Kan inleda med att vill ni inte läsa om min son, min lycka, min mamma , min pojkvän och min lillebror  så kan ni sluta läsa nu! :)
 
 
Som ni vet så har jag kämpat med min ångest ett tag.
För tillfället är jag tillbaka på jobbet på halvtid.
Och det är helt ärligt väldigt jobbigt, men jag kämpar på..

Det här med att gå på affären är fortfarande jobbigt, och jag använder helst självscanningen.. ett steg i taget kallar man det väl?


Hur som helst, mitt i allt detta så har jag otroligt mycket stöd.
Jag har min son, som ger mig den bästa kämparglöden och viljan.
Som jag tror läser mig bättre än vad jag själv gör. För mitt i allt kan han komma fram och ge mig en kram.
Den lilla killen har ett så otroligt stort hjärta!

Sen har jag F, som stöttar mig i allt!
Han får mig att tro på att jag är bra. (vilket jag ibland glömmer bort att jag är)
Och han har hjälpt mig att rensa bort saker jag faktiskt inte behöver här i lägenheten.
Och när det bli jobbigt för mig och jag börjar gråta så stannar han upp, kramar om mig tills jag lugnat ner mig igen.
Och sen pushar han mig att fortsätta.
Jag tänker på det ofta, hur en annan person kan hjälpa en så pass mycket.
 
Han dömer mig aldrig, får mig att skratta så jag gråter.
Frågar mig ofta hur jag mår.
En massa små saker, som betyder mer för mig han vad han tror.
 
Och sen har vi mamma.
Min älskade älskade mamma! 
Vilken tur jag har som får ha henne som mamma. 
Hon må vara 50 mil bort, men hon är alltid bara ett samtal eller sms bort. 
Ett otroligt stöd, som kämpar, och hjälper mig mer än vad hon tror. 
 Vi träffas allt för sällan, och det är så jobbigt, men när vi väl träffas är det som om det vore igår vi träffades senast. 
 
Och min lillebror.
Min kloka smarta lillebror. 
Han som kan verka lugn och tillbakadragen, som egentligen inte är det. 
Han säger bara inte saker i onödan. 
Honom träffar jag ju aldrig heller. 
Men det är samma sak där. 
När vi väl gör det, är det som om det var igår.
Han är en kille som vill att folk ska bli rättvist behandlade. 
Han är en fantastisk vän till sina vänner, en fantastisk morbror till min son,
Och en helt fantastisk lillebror. 
 
 
 
Jag får mycket stöd av många, ingen tvekan om den saken. 
Många hör av sig och frågar hur jag mår. 
Och jag vill att ni ska veta att jag verkligen uppskattar det. 
Ni är underbara allihopa. 
 
Ett steg i taget, så fixar jag nog detta! 
Kram på er. 
 
 

Tisdag

publicerat i Allmänt;
Hallå, hur mår ni? 
 
Själv kämpar jag på. 

Jag är för tillfället sjukskriven. 
Det jag istället gör hemma är att träna rätt mycket på det som är jobbigt för mig just nu. 

Och idag gjorde jag ett väldigt stort framsteg. 
Sen min ångest kom tillbaka har en av mina största rädslor/fobier varit att gå på affären. 
Alltså, ja ni förstår problemet. Man behöver ju handla mat, och annat för att livet ska fungera. 
Men, det har varit ett stort problem för mig.

Det enklaste har ju varit när folk varit med mig på affären, har jag inte haft möjlghet så har någon fått prata med mig i telefonen, vilket inte har varit optimalt, men det har funkat. 

Men när ingen kunnat prata med mig i telefonen heller så har jag använt självscanningen på ICA. 
Och det har väl i princip funkat. 
Men det har varit stressande, men samtidigt så har jag inte behövt ha folk bakom mig när man står i kö.
Vilket är det som är det ABSOLUT jobbigaste för mig när jag handlar. 

Hur som helst...
Idag for jag på willys, och handlade utan självscanning, utan att ha någon med mig och utan att prata med någon i telefonen. 

Jag var så lycklig när jag kom ut från affären. Alltså, det var såklart otroligt påfrestande och jag var på riktigt helt slut när jag kom till bilen. MEN, jag klarade det!!!!
 
För vissa är detta kanske jättelöjligt. men för mig var detta en stor vinst. 
Att försöka styra om livet för att anpassa det för att undvika saker är inte min grej. 
Jag gillar det inte. 
Och folk som känner mig vet att jag älskar att träffa folk, att jag tycker om att gå på affären osv. 

iallafall, löjligt för er kanske, men sån jädra lycka för mig.
Jag ska ta mig ur detta.
Och så var det med den saken.

Men som jag skrev i ett tidigare inlägg,
jag måste låta det ta den tid som behövs, och inte stressa fram något resultat.

Kram på er, ni är toppen.